Gälar anyone?

Läste något väldigt intressant och spännande i det senaste numret av Illustrerad vetenskap. Det var att vi människor kanske snart kan andas med vätska i lungorna och dyka ner långt ner i havsdjupet. Det ni! Personligen känns det sjukt läskigt, men samtidigt väldigt häftigt. Luften är ju på ett sätt vår största fiende och det som begränsar oss när vi dyker. Vi måste vara väldigt försiktiga både när vi sjunker och speciellt när vi stiger. Hur som helst, nu har en forskare i USA kommit på ett sätt att göra oss till fiskar. :)

Så här är det tänkt: Dykaren börjar med att andas luft de första cirka tio metrarna ner. Där stannar dykaren upp en stund och luften i masken ersätts med en syrerik vätska. Innan nerdykningen får dykaren en lokalbedövning som förhindrar den inbyggda reflexen att stänga luftstrupen. Med den syrerika vätskan (som tydligen kan innehålla upp till 20% mer syre än vatten) i lungorna så kan vi faktiskt andas. Att människor drunknar när de får ner vatten i lungorna beror nämligen inte på att det är en vätska utan på att våra lungor inte kan få ut tillräckligt med syre ut vattnet. Med vätska i lungorna kan nu alltså dykaren gå ner på stora djup utan problem med expanderande luft i kroppen. Det här låter ju tipptopp, men så enkelt är det inte. Koldioxiden som produceras måste på något vis vädras ut från blodet. Det löses med en konstgjord gäl. Det sätts två katetrar i dykarens ljumske så att blodet leds ut via ett antal fibermembran i en ryggsäck där koldioxiden diffunderar ut till det omgivande vattnet. Och för att underlätta andningen, eftersom det är tyngre att andas vätska än luft, måste dykaren ha ett speciellt bröstbälte som kallas kyrass. När dykaren andas ut pressar kyrassen ihop revbenen genom att skapa ett övertryck omkring dykaren och när kyrassen därefter släpper sitt grepp skapas ett undertryck och inandningen underlättas. När dykaren ska upp till ytan igen så gör han/hon återigen en kort paus på ungefär tio meters djup. Dykaren vänder då kroppen uppochner så att vätskan kan rinna ut ur lungorna med hjälp av tyngdkraften. Resten av vägen upp andas dykaren luft igen. Eftersom dykaren inte kan använda luften till att reglera läget i vattnet måste han/hon transportera sig genom att hålla i en propellerdriven torped.

Så nu återstår bara ytterligare ett antal år av forskning innan vi ser detta i semesterparadisen. :) Men vem vet, kanske är det så här vi dyker om ett antal år. Till dess är jag ganska nöjd med att hålla mig på djup över 25-30 meter och fortsätta att andas luft!

Här gör jag mig redo för dyka nere vid Ön i Malmö där jag tog mitt första dykcert. Det är mycket grejer som ska på och kollas.

Här vinkar jag till kameran när jag gör ett av mina dyk i Egypten där jag tog mitt advanced-cert. 

Det finns mycket fint och spännande där nere i det stora blå. Här kommer några glimtar.